JAG VILLE INTE VISTAS BLAND DE SOM HADE BÄTTRE ÄN MIG
I november förra året skadade jag mitt knä. Det var riktigt jobbigt...men det blev mer jobbigt när jag gick på handbollsplanen för tidigt och skadade det igen. Att inte träna handboll varje dag var konstigt i början. Försäsongen började, när jag låg bredvid träningen för att göra mina knä övingar ville jag bara gå ut från träningen. Där sprang många av dem, utan skador. Lätta som fjädrar flög dem fram och tillbaka på planen.
Det har tagit lång tid med mitt knä. Men ikväll gör jag min första match sedan november på en handbolls plan i idrottens hus. Jag längtar tills vi värmer upp, sånnt som alltid brukar va så jävla tråkigt (haha). Jag längtar tills vi sätter på oss match tröjorna. Tills domarn blåser igång matchen och tills han avlsutar matchen vill jag känna att jag klarade det.
Kommentarer
Trackback
